Beräkning av klimatavtryck för livsmedel

Maten vi producerar och äter påverkar klimatet, bland annat genom utsläpp av växthusgaser. Utsläpp uppstår under alla delar av livsmedelsproduktionen och konsumtionen, från odling och uppfödning av råvaror till förädling, förpackning, transport, lagring, tillagning och avfall. För att kunna förstå och minska klimatpåverkan behöver vi kunna beräkna klimatavtrycket för olika livsmedelsprodukter.

Klimatavtrycket är en uppskattning av klimatpåverkan från en specifik livsmedelsprodukt, oftast uttryckt i enheten kg CO₂e per kg produkt. Mer om vad detta innebär hittar du längre ner.

Dataföretaget FoodFacts har valts av Coop, ICA och Axfood att regelbundet beräkna klimatavtrycken för alla matvaror som säljs i deras butiker.

På den här sidan går vi djupare in på:

Varför och hur klimatberäkningen görs
Vad som ingår och inte ingår i klimatavtrycket
Hur klimatavtrycket kan användas

Varför beräknas klimatavtrycket?

Det finns olika sätt att beräkna klimatpåverkan från livsmedel. Om olika företag använder olika datakällor, gör olika metodikval eller inkluderar olika delar av värdekedjan, från att maten produceras till den når konsumenten, kan samma produkt få helt olika klimatavtryck. Då blir det svårt att veta varför siffrorna skiljer sig åt och även svårt att jämföra olika produkter med varandra.

Därför har branschorganisationerna Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen tagit fram en gemensam metodik för hur klimatavtryck för livsmedel ska beräknas inom branschen. Målet är att livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln ska kunna räkna på ett mer enhetligt sätt och att resultaten ska bli lättare att jämföra.

Metodiken har utvecklats av det statliga forskningsinstitutet RISE och publicerades för första gången 2023. Den beskriver bland annat vilka delar av värdekedjan som ska räknas med, vilken typ av data som kan användas och hur klimatpåverkan ska beräknas.

Det ger en gemensam grund för att förstå och jämföra klimatpåverkan från olika livsmedel. Det gör det också lättare för livsmedelsföretag att se var de största utsläppen uppstår och var det finns möjlighet att minska dem.

För dig som konsument kan klimatavtrycket ge en bättre bild av hur olika livsmedel skiljer sig åt i klimatpåverkan.

Vad ingår i klimatavtrycket?

Klimatavtrycket omfattar de viktigaste stegen från produktionen av ingredienser på gårdar eller i fabriker fram till att de lämnar produktionen. Det innebär att beräkningen tar hänsyn till klimatpåverkan från:

Ingredienser: vilka råvaror produkten innehåller, hur de produceras och var de kommer ifrån
Förädling: processer som exempelvis malning, upphettning eller koncentrering
Förpackning: den konsumentförpackning som används för produkten
Transport: inom värdekedjan från råvaruproduktion fram till att produkten är färdig i fabrik. Om matvaran producerats utomlands, inkluderas även transport till Sverige.

Ingredienser → Förädling → Förpackning → Transport = Klimatavtryck

Tillsammans ger dessa delar en uppskattning av produktens totala klimatavtryck.

Vad räknas inte med och varför?

Klimatavtrycket i detta fall omfattar inte de utsläpp som kan uppstå från det att en produkt lämnar fabriken tills den till slut blir avfall. Vissa delar av produktens fortsatta väg till och efter butiken ingår inte.

Det gäller till exempel:

Transport från distributionscentral till butik och hushåll
Lagring och kylning i butik och i hushållet
Matsvinn och avfall i butik och hushåll

Hur länge en produkt exempelvis förvaras i en butik eller ett kylskåp, vilken temperatur den lagras vid, hur och hur långt den transporteras till hemmet skiljer sig från fall till fall. Beräkningen fokuserar på de delar av produktens värdekedja där det går att använda gemensamma principer och data för att skapa jämförbara resultat.

Klimatavtrycket är en uppskattning

Ett klimatavtryck är en komplex beräkning och kräver att man tar hänsyn till produktens livscykel, från odling eller uppfödning till färdig produkt.

Eftersom det alltid saknas viss information om hur en produkt har producerats, behöver vissa delar av klimatavtrycket uppskattas utifrån den information som finns tillgänglig. När företag har egna, specifika uppgifter från exempelvis sina leverantörer eller sin egen produktion kan dessa användas i beräkningen. Sådan information kallas primärdata och kan göra klimatavtrycket mer specifikt. Ett klimatavtryck är därför alltid en uppskattning som kan bli bättre i takt med att mer och bättre data blir tillgänglig.

Samtidigt är klimatavtrycket ett viktigt verktyg för företag att förstå hur man kan minska klimatpåverkan från sina produkter och sitt sortiment.

Varför kan två liknande produkter ha olika klimatavtryck?

Produkter i samma kategori kan ha väldigt olika klimatavtryck.

Tänk till exempel på två pizzor. De kan ha samma storlek och se likadana ut, men den ena kanske innehåller mer ost medan den andra innehåller mer grönsaker. Ingredienserna kan också komma från olika platser eller ha producerats och förädlats på olika sätt.

Det som finns i produkten och hur den har producerats spelar alltså roll.

Därför beräknas klimatavtrycket för varje enskild produkt, i stället för att använda samma värde för hela produktkategorin.

Hur beräknas klimatavtrycket av FoodFacts för dagligvaruhandeln?

1. Vi tar reda på vad produkten innehåller

FoodFacts samlar in offentligt tillgänglig information om produkten, till exempel ingredienser, mängder, ursprung och förpackning. Ingredienserna och deras mängder används för att skapa en så tydlig bild som möjligt av vad produkten består av.

2. Vi kompletterar information som saknas

Produktinformationen är inte alltid komplett. Det kan till exempel saknas information om ingrediensers ursprungsland eller mängd. När uppgifter saknas använder FoodFacts tillgänglig information, forskning och datamodeller för att göra en så välgrundad uppskattning som möjligt.

3. Varje ingrediens kopplas till emissionsfaktorer

Varje ingrediens kopplas till vetenskapligt baserade emissionsfaktorer. En emissionsfaktor är ett intensitetsmått som i detta sammanhang representerar mängd växthusgasutsläpp per kilo ingrediens. Klimatpåverkan kan skilja sig åt beroende på exempelvis vilken råvara det är, var den har producerats och hur den har producerats.

Det betyder att beräkningen tar hänsyn till produktens faktiska innehåll, i stället för att använda samma klimatvärde för alla produkter i en kategori.

4. Vi tar hänsyn till hur ingredienserna har bearbetats

Även hur en ingrediens förädlas kan påverka klimatavtrycket. Ett exempel är tomatpulver. För att göra tomatpulver används flera kilo färska tomater som sedan koncentreras och torkas. Därför blir klimatavtrycket per kilo tomatpulver mycket högre än för ett kilo färska tomater.

Beräkningen tar hänsyn till skillnader i hur ingredienserna har bearbetats.

5. Allt läggs ihop

Till sist läggs klimatpåverkan från ingredienser, förädling, förpackning och relevant transport ihop.

Resultatet blir ett uppskattat klimatavtryck för produkten uttryckt i kg CO₂e per kg produkt. Denna siffra visar hur stor klimatpåverkan som beräknas uppstå för ett kilo av produkten. CO₂e står för koldioxidekvivalenter och är ett gemensamt sätt att uttrycka klimatpåverkan från olika växthusgaser med samma mått.

Om en produkt till exempel har ett klimatavtryck på 2 kg CO₂e per kg produkt, betyder det att produktionen av ett kilo av produkten beräknas ge upphov till ett utsläpp som motsvarar 2 kilo koldioxid.

Eftersom klimatavtrycken beräknas och presenteras på samma sätt för alla produkter blir de jämförbara. Det gör det möjligt att se hur den beräknade klimatpåverkan skiljer sig mellan olika produkter och att få en bättre bild av vilka produkter som har högre eller lägre klimatpåverkan.

Vill du få mer fördjupad information om den branschgemensamma metodiken och hur beräkningen görs, kan du läsa den här.