FoodFacts arbete bygger på omfattande datainsamling, avancerade beräkningar och en konsekvent tillämpning av en gemensam beräkningsmetodik i hela processen. Det är inte bara metodiken i sig som är standardiserad, utan hela FoodFacts tillvägagångssätt (från datainsamling till modellering och resultat) är utformat för att säkerställa att alla klimatberäkningar görs på samma sätt. Detta gör att de generiska klimattalen blir fullt jämförbara mellan produkter, kategorier och leverantörer. Klimattalen täcker in alla produkter som finns i GS1 (varumärken och EMV), frukt och grönsaker och även produkter som butiksbakat bröd. 

Genom samarbetet får dagligvaruhandeln tillgång till samma klimatdata för hela sitt sortiment och därmed bättre förutsättningar att beräkna sitt Scope 3, driva sina hållbarhetsstrategier och prioritera åtgärder där de gör störst skillnad.

"För första gången har den svenska dagligvaruhandeln tillgång till jämförbara klimattal för hela livsmedelssortimentet, beräknade enligt en gemensam metodik. Det ger branschen en gemensam utgångspunkt som gör det enklare att följa upp klimatpåverkan, prioritera rätt åtgärder och stärka både det operativa hållbarhetsarbetet och klimatrapporteringen."

– Jenny Hagberg, hållbarhetsansvarig, Svensk Dagligvaruhandel

Vad är ett generiskt klimattal?

Ett generiskt klimattal är ett uppskattat klimatavtryck för en produkt som bygger på sekundära och generiska datakällor som representerar alla steg i värdekedjan. Klimattalen ger en jämförbar och skalbar uppskattning av klimatpåverkan för stora produktsortiment.

Klimattalen beräknas utifrån varje produkts specifika innehåll och egenskaper, inklusive:

• ingredienser
• förädling
• transport
• konsumentförpackning

Detta skapar en mer rättvisande och jämförbar bild än kategoribaserade schablonvärden. Därför kan två produkter inom samma kategori, exempelvis två pizzor eller två sorters köttbullar, ha olika klimatavtryck.

Hur beräknar FoodFacts klimattalen?

Processen inleds med att produktinformation hämtas från t.ex. GS1/Validoo, där producenter rapporterar data som ingrediensförteckningar, näringsdeklarationer, GPC-koder, förpackning, ursprung och certifieringar. Eftersom ingredienslistor är i fritext struktureras informationen sedan till en digital modell av produktens recept, där ingredienser, mängder och ursprung identifieras.

Därefter kompletteras den information som saknas med hjälp av näringsdata, mängdangivelser, certifieringar och vetenskapligt baserade databaser. Varje ingrediens matchas sedan mot relevanta emissionsfaktorer från tredjepartsbaserade LCI-databaser. Därefter väljs den mest relevanta emissionsfaktorn utifrån råvara, produktionsmetod och geografiskt ursprung. För att uppnå överensstämmelse med metodiken har ett omfattande arbete genomförts tillsammans med databasleverantörer för att granska emissionsfaktorerna och harmonisera systemgränser mellan olika databaser.

FoodFacts emissionsfaktorer är utvecklade på en mycket granulär nivå och finns inte bara för råvaror. Bearbetade ingredienser får en justerad klimatpåverkan som speglar hela produktionskedjan och inkluderar koncentrationseffekter. Till exempel krävs det många kilo tomater och en bearbetningsprocess för att producera ett kilo tomatpulver, vilket innebär att ett kilo tomatpulver har en emissionsfaktor som är cirka 18 gånger högre än ett kilo färska tomater, något som FoodFacts modell fångar upp i beräkningen.

Slutligen beräknas klimatpåverkan från ingredienser, förädling, förpackning och transport genom ett flertal delmodeller, emissionsfaktorer och metodspecifika antaganden för att få fram ett totalt klimattal i kg CO₂e per kg produkt. Resultatet blir ett klimatavtryck för varje enskild produkt beräknat enligt den branschgemensamma metodiken.

Vill du veta mer om hur vi beräknar klimattalen och vårt tillvägagångssätt? Boka ett möte med oss här.

Generiska klimattal vs PCF

Generiska klimattal skiljer sig från produktspecifika klimatavtryck (PCF) främst genom vilken data som används. Generiska klimattal bygger huvudsakligen på sekundärdata och representativa värden för råvaror, processer och transporter, medan PCF:er i större utsträckning baseras på företagsspecifik produkt- och aktivitetsdata, såsom recept, inköpta råvaror, produktionsprocesser, energianvändning och transporter. Där primärdata finns tillgänglig används den för att öka beräkningens precision, medan sekundärdata kan komplettera där företagsspecifik information saknas.

FoodFacts erbjuder både generiska klimattal och beräkning av PCF:er där samma beräkningsmotor och metodik används. Genom att använda mer detaljerad och företagsspecifik data kan producenter få ett mer granulärt och exakt klimatavtryck på produktnivå.

Vill du höra mer om hur FoodFacts skulle kunna hjälpa dig att beräkna PCF eller klimattal på hela ditt sortiment? Boka ett intromöte med oss.

Mer om den branschgemensamma metodiken bakom klimattalen

Den branschgemensamma metodiken bakom klimattalen bygger på en svensk branschstandard framtagen av RISE på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen. Den utgör grunden för att skapa jämförbara, transparenta och vetenskapligt förankrade klimatberäkningar för hela livsmedelssektorn. Metodiken publicerades första gången 2023 och har sedan dess etablerats som en gemensam referensram för klimatberäkningar inom livsmedelsbranschen i Sverige. En uppdaterad version av metodiken planeras att publiceras i slutet av 2026.

Metodiken bygger på gemensamma och tydligt definierade principer som säkerställer jämförbara resultat.

Några av de viktigaste principerna är:

• Gemensamma systemgränser: Beräkningarna omfattar produktens livscykel från vagga fram till gårds- eller industrigrind, inklusive transport till Sverige.

• Representativ data: Data ska väljas så att produktens klimatavtryck speglar värdekedjans underliggande produktionssystem, teknologier och geografiska ursprung. Datan ska vara högst 10 år gammal.

• IPCC:s karakteriseringsmetod: Alla växthusgaser omräknas till koldioxidekvivalenter enligt IPCC:s rekommenderade karakteriseringsfaktorer.

• Tydliga allokeringsprinciper: För livsmedelssystem där flera produkter produceras samtidigt används etablerade allokeringsmetoder för att fördela utsläppen på ett konsekvent sätt.

• Markanvändning och biogena utsläpp: Metodiken inkluderar bland annat utsläpp från förändrad markanvändning, exempelvis avskogning, samt utsläpp från organiska jordar.