1. AI & Big Data

Under 2025 kommer digitalisering och AI att omforma alla branscher. Några trender inom AIs frammarsch kommer skapa verkliga omvälvande förändringar. Hyperpersonaliserade lösningar kommer att göra det möjligt för företag att skräddarsy produkter och tjänster efter individuella behov, vilket stärker kundengagemanget.

AI-drivna hållbarhetsverktyg kommer att optimera leverantörskedjor, minska avfall och hjälpa företag att nå sina miljömål. Generativ AI kommer att förändra hur vi skapar innehåll, och IoT-integration kommer att möjliggöra beslutsfattande i realtid och effektivisera processer inom tillverkning och jordbruk.

Den här sektorn växer i en rasande takt. Big Data och AI inom livsmedelssektorn beräknas vara värt hela 250 miljarder euro år 2032, enligt Emergen Research, och vi på FoodFacts bedömer att ESG- och hållbarhetsdata kommer vara värt 500 miljoner euro i Europa år 2029.

Några exempel på start-ups som utnyttjar AI:s kraft:

• AI för prognoser för försäljning hos butiker: minskning av överskott och avfall. Den tyska startupen Foodforecast använder AI för att minska matavfall genom att kombinera historisk försäljningsdata med externa faktorer som högtider och väderförhållanden. AI:n bestämmer exakta försäljningsprognoser och skapar automatiska orderförslag för nästa dag.
  
  

• AI för att digitalisera mänskliga processer: Svenska Cgrain tillämpar AI för att digitalisera mänsklig spannmålsgradering för en mer upprepningsbar och objektiv gradering. Högtillförlitlig bildbehandling och tränade algoritmer används.
  
  

• AI kopplat till robotar: Inom jordbruket kan Nanovels AI-drivna robot identifiera och skörda mogen citrus, vilket löser arbetskraftsbrist och förbättrar effektiviteten.
  
  

2. Hållbarhet bortom CO2

När det gäller att utvärdera matens klimatpåverkan så har koldioxidavtrycket varit i fokus länge. I FoodFacts plattform har vi automatiserat beräkningen av koldioxidavtrycket hos alla matvaror på svenska marknaden. Men det finns många andra viktiga hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till när man utvärderar produkter. Därför är en trend ‘Bortom CO2’, alltså att man tar hänsyn till alla de andra aspekter som är viktiga, och inte bara en matvaras växthusgasutsläpp.

Klimatförändringarna styrs inte enbart av växthusgasutsläpp, utan av andra aspekter som föroreningar, avskogning, destruktiv markanvändning, förlust av biologisk mångfald.

Det behövs ett bredare perspektiv än det hittills ofta ensidiga fokuset på klimat, som innefattar flera av de centrala tematiska standarderna i EU:s nya CSR-direktiv. För att verkligen driva förändring behövs en fullständig bild av produktens påverkan på sociala, miljömässiga och hälsomässiga aspekter.

Inför de kommande året tror vi att andra aspekter som vattenanvändning, landanvändning, biologisk mångfald, föroreningar och rättvisa arbetsförhållanden kommer få ta mer plats i hållbarhetsdebatten. Något som också återspeglas i EUs European Sustainability Reporting Standards (ESRS) fokusområden och nu senast under COP16 mötet i Colombia nu i oktober 2024 då temat var biologisk mångfald.

3. Medvetna konsumenter

Konsumenters förväntningar förändras snabbt, många kräver nu transparens kring matvarors ursprung, produktionssätt och ingredienser. En rapport från International Food Information Council (IFIC) visar att 40% av konsumenterna aktivt söker information om hur deras matval påverkar miljön. En utmärkande trend är ökningen av sk. ‘medvetna konsumenter’.

En studie av Label Insight visar att 94% av konsumenterna är mer lojala mot varumärken som erbjuder fullständig transparens, och 73% är villiga att betala mer för produkter som visar full insyn i sin leveranskedja och sitt ursprung. Enligt Waitrose Food & Drink Report lägger 55% mer tid på att läsa igenom ingredienslistor 2024 än 2023.

Konsumenters konversationer kring matens klimatavtryck har ökat med 25% de senaste två åren och 55% säger att de är villiga att betala mer för en hållbar produkt. Allt fler konsumenter blir alltså medvetna om matvarors klimatavtryck och vill ha möjligheten att kunna jämföra produkters avtryck med varandra.

Nya tekniska lösningar har spelat en stor roll i att öka transparensen. Främst är det med hjälp av QR-koder, appar och online-databaser som ger konsumenter tillgång till detaljerad produktinformation. Nielsen IQ rapporterar att 45% av de globala konsumenterna har skannat en QR-kod för att få mer information om en produkts bakgrund, en stor ökning sedan 2020. 

På samma sätt som konsumenter blir allt mer medvetna och kräver ökad transparens kring ingredienser, ursprung och produktionssätt behöver också anställda på livsmedelsföretag tillgång till enkel data för att förstå och utvärdera produkter och kunna fatta rätt beslut.

4. Ultraprocessad mat

2023 kom boken Ultra-processed people ut, skriven av brittiska läkaren Chris van Tulleken. Ultraprocessad mat skapar stora rubriker och har verkligen kommit högt upp på agendan de senaste åren. I Storbritannien och USA består nu mer än hälften av den genomsnittliga kosten av ultraprocessad mat. Den globala konsumtionen av ultraprocessade livsmedel, som spannmål, läsk, färdiga måltider och snabbmat, ökar snabbt.

En studie som gjordes nyligen visade att svenska kvinnor får 43,8 procent av all sin energi från ultraprocessad mat och svenska män 40,6 procent. Vi är ett av de länder i Europa som äter mest ultra-processad mat. 

Vad säger den senaste forskningen om ultraprocessade livsmedels påverkan på vår hälsa? Den största granskningen i världen av sin typ, en studie från BMJ, visar att ultraprocessad mat är direkt kopplad till 32 negativa hälsoeffekter, inklusive högre risk för hjärtsjukdomar, cancer, typ 2-diabetes, psykisk ohälsa och förtida död.

Enligt Waitrose Food & Drink Report 2024 säger 47% av konsumenter att de tar hänsyn till om produkten har stor mängd fett, salt eller socker innan de köper den. 61% av de tillfrågade anser att ultraprocessad mat är dålig för hälsan.

Colombia blev det första landet 2023 att införa en skatt på ultraprocessade livsmedel och under 2025 kommer den uppstiga till 20%. Skatten riktar sig mot ultra-processade produkter definierade som industriellt tillverkade färdigrätter, samt produkter som är höga i salt och mättat fett, såsom choklad eller chips.

Vad som räknas som ultraprocessat – har debatterats flitigt under de senaste åren. NOVA-klassificeringssystemet, som kategoriserar livsmedelsprodukter baserat på deras processningsgrad, har kritiserats för att vara imprecist och potentiellt leda till felklassificering. I början av 2025 kommer ett team vid Köpenhamns universitet att lansera en reform av NOVA. Den nya metodiken kommer att ta hänsyn inte bara till processningsgrad utan även till näringsinnehållet och livsmedlets så kallade ‘food matrix’ för ultra-processad mat.

Som en reaktion på att allt fler blir kritiska mot ultra-processad mat och den nya forskningen som kommit ut på senare tid har intresset för clean label produkter ökat. För nya produkter på marknaden har nästan 1 av 3 någon typ av clean label-påstående. En rapport från Nielsen IQ från 2022 visar att 68% av konsumenterna globalt är villiga att betala mer för livsmedel och drycker som har färre eller inga artificiella ingredienser. Food Marketing Institute (FMI) rapporterar att 46% av livsmedels- och dryckesföretagen har reformulerat sina produkter för att ta bort artificiella ingredienser som svar på clean-label-trenden. 

5. Biologisk mångfald

Utan biologisk mångfald kollapsar vår livsmedelsproduktion. Det handlar om att skydda de ekosystem som vi alla är beroende av. 75 % av våra grödor är beroende av pollinatörer. Förlusten av pollinerande arter riskerar att kraftigt minska skördarna.

Enligt KRAV uppskattas det att ekologiska gårdar i genomsnitt har 50 procent fler arter av växter och pollinatörer. Men utmaningen är att den biologiska mångfalden minskar snabbare än någonsin. FN uppskattar att en miljon arter hotas av utrotning på grund av avskogning, monokulturer och klimatförändringar.

Jordbruket står för 80 procent av förlusten av biologisk mångfald. Biologisk mångfald är inte bara en fråga om hållbarhet – det är en fråga om överlevnad för hela livsmedelssektorn.

Men hur mäter vi matens påverkan på biologisk mångfald för att kunna fatta rätt beslut? Om fem år kommer vi, precis som vi idag är vana att mäta klimatavtrycket i CO2e, också kunna mäta avtrycket på biologisk mångfald.

RISE arbetar till exempel med en databas som mäter biodiversitetspåverkan av ingredienser och livsmedel. Den kallas "Biodiversitetsdatabas för livsmedel" och är för närvarande i en pilotfas. Här samarbetar RISE med aktörer inom branschen, såsom Coop, Compass Group och FoodFacts, för att göra datan lika lättanvänd som klimatdatabasen.

6. Regenerativt jordbruk

När klimatförändringarna accelererar och marken utarmas måste vi ställa om hur vi producerar mat. Något som kan bidra positivt till biologisk mångfald är regenerativt jordbruk, vilket är nästa trend vi ska titta närmare på. Regenerativt jordbruk erbjuder inte bara en lösning utan en väg framåt för att skapa ett hållbart livsmedelssystem.

Vad är regenerativt jordbruk? Regenerativt jordbruk är ett nytt koncept. Det är ett jordbruk som arbetar med naturen för att förbättra markens hälsa, öka biologisk mångfald och binda koldioxid. Tekniker inkluderar täckgrödor, minimerad jordbearbetning och agroforestry – alla metoder som inte bara skyddar utan förbättrar ekosystemen. 2022 initierade Svenskt Sigill ett projekt för med ambitionen att sätta en gemensam definition för vad regenerativt lantbruk innebär under nordiska förhållanden. Det pågår också några nya initiativ i svenska livsmedelsbranschen för att öka kunskapen om regenerativt lantbruk och kunna inkludera detta i framtida branschmål.

Varför är detta en viktig trend?

1. Klimatpåverkan: Regenerativt jordbruk kan binda kol i marken, vilket är avgörande i kampen mot klimatförändringarna.

2. Jordhälsa: Mark med hög biodiversitet och mindre kemikalieanvändning blir mer produktiv och motståndskraftig mot extremväder.

3. Konsumenternas krav: Konsumenter kräver mer hållbara lösningar, och regenerativt jordbruk uppfattas som autentiskt och ansvarsfullt.

Unilevers senaste projekt inom regenerativt jordbruk fokuserar på att främja hållbara jordbruksmetoder i sina leverantörskedjor. Ett av de viktigaste initiativen är företagets åtagande att återställa och regenerera 1,5 miljoner hektar mark och skog till 2030.

År 2023 rapporterade över 60% av amerikanska konsumenter att de var mer villiga att handla från varumärken som implementerar regenerativt jordbruk, eftersom de tror att det kan minska klimatförändringarna avsevärt. Cirka 45% av chefer inom detaljhandel och konsumtionsvaror (CPG) ser också regenerativt jordbruk som en avgörande faktor för långsiktig tillväxt, där många tror att implementeringen av sådana metoder ger dem en konkurrensfördel.

Till 2030 har EU ett mål att minska användningen av bekämpningsmedel med 50% och minska användningen av konstgödsel med 20% jämfört med nivån 2020. Europeiska kommissionen har satt upp ett mål att 25% av EU:s jordbruksmark ska vara ekologisk senast 2030.

Om regenerativt jordbruk är en av lösningarna på de problem som vi står inför finns det fortfarande enorma problem som vi måste tackla.

7. Förpackningar, plastförorening & cirkularitet

En av vår tids största utmaningar är föroreningar som vi hittar i naturen, i våra sjöar, hav, dricksvatten och till och med i våra kroppar och hjärnor. Jobbet med förpackningarna har hållit på ett tag nu, men vi är inte helt där vi borde vara.

Den femte omgången av förhandlingarna om det globala plastavtalet (Global Plastics Treaty) (INC-5) ägde rum i Busan, Sydkorea i höstas. Ett initiativ som syftar till att ta itu med plastföroreningar på en internationell nivå. Ett av de stora målen med detta avtal är att minska produktionen och konsumtionen av plast genom att införa strikta regler som styr plastanvändning i alla delar av världen.

Det händer mycket inom hållbarhet och förpackningar just nu. Den kommande EU-förpackningsförordningen (PPWR) är utformad för att ersätta eller utvidga de nuvarande direktiven och bidra till harmonisering av befintliga förpackningslagar.

Det primära målet är att motverka den kontinuerliga ökningen av förpackningsavfall. Det huvudsakliga syftet är att minska förpackningsavfallet i EU med minst 15% till år 2040.

Volymerna måste minska över hela EU med:

• 5 procent till 2030

• 10 procent till 2035

• 15 procent till 2040 jämfört med 2024. Medlemsstaterna måste även säkerställa att plastförpackningarna särskilt minskas i absoluta termer.

Från 1 januari 2030 måste de flesta förpackningar som säljs i EU vara återvinningsbara och kategoriseras efter återvinningsnivå.

Från januari 2030 kommer engångsplastförpackningar att förbjudas för obearbetad färsk frukt och grönsaker, mat och dryck som serveras på kaféer och restauranger, samt enskilda portioner av såser, grädde eller socker.

Något som däremot är motsägelsefullt är att plastförpackningar är en viktig del för att minska matsvinnet. Till exempel kan en plastförpackad gurka hålla sig färsk i upp till 14 dagar, medan en oförpackad gurka håller sig färsk i cirka fem dagar. Förpackningar möjliggör också portionering, vilket hjälper konsumenter att använda rätt mängd mat och minska överbliven mat som annars skulle slängas. 

Mätning är nyckeln

Alla dessa trender hänger ihop. Maten vi producerar och äter idag gör både oss och planeten sjuka. Hållbarhet är ett komplext och systemiskt problem som inte kan lösas genom att arbeta i silos.

Hur kan vi förbättra något om vi inte kan mäta det? Ofta saknas pålitlig och tillgänglig data om livsmedelsprodukter, vilket gör det svårt att fatta välgrundade beslut för en mer hållbar framtid. 

Det första steget för att hantera detta är att faktiskt kunna mäta påverkan utifrån olika hållbarhetsaspekter. Mäta för att kunna fatta rätt beslut. Och det är precis vad vi fokuserar på på FoodFacts. Vi hjälper livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln att mäta och förstå hållbarhets- och hälsopåverkan hos deras produkter och hela sortiment genom vår data och digitala verktyg, och viktigast av allt — vi hjälper företag att AGERA.

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig? Kontakta oss här.