Vad är RISE klimatdatabas och hur uppkom idén till en biodiversitetsdatabas?

RISE klimatdatabas har idag över 1500 klimatavtryck för över 750 livsmedel. Användarna är alltifrån storkök, restauranger, dagligvaruhandel och livsmedelsproducenter, till verktygs-/dataföretag och akademi, som främst använder databasen för att mäta och minska sin klimatpåverkan. Den används också för intern och extern kommunikation respektive forskning. Idén om en biodiversitetsdatabas kom från en hög efterfrågan om en motsvarighet för att kvantifiera livsmedels påverkan på biologisk mångfald.

Det har varit stort fokus på matens påverkan på klimatet under de senaste åren, men varför är det minst lika viktigt att prata om matens påverkan på biologisk mångfald?

Jordbruk- och livsmedelssektorn står globalt för en betydande del av förändrad mark- och vattenanvändning, klimatförändringar, övergödning och spridning av gifter, vilka är de största drivkrafterna till förlust av biologisk mångfald. Påverkan på biologisk mångfald är de mänskliga processer som bidrar till förlust av arter och ekosystem. Därför är det minst lika viktigt att sätta siffror på biodiversitetspåverkan, för att kunna förstå och minska den negativa påverkan.

Hur kan vi mäta påverkan?

Att mäta påverkan på biologisk mångfald är svårt, men metodutvecklingen går i rask takt. I Biodiversitetsdatabasen utgår vi från livscykelanalys och mäter påverkan i första hand från markanvändning för olika grödor i olika länder, i jämförelse med en naturlig referenssituation. Beräkningarna baseras främst från var i världen ett livsmedel produceras i kombination med hur mycket yta som tas i anspråk för att producera ett kg livsmedel. Livsmedel som tar mycket mark i anspråk i ett land med känsliga ekosystem, exempelvis med hög grad arter som bara finns på just den platsen, får högst påverkan. Tvärtom får livsmedel som produceras i förhållandesätt mindre känsliga ekosystem och som kräver liten markyta lägre påverkan. 

Vilken enhet används för att mäta påverkan på biodiversitet?

Enheten för biodiversitetsavtrycken är Potentially Disappeared Fraction (PDF), som reflekterar potentiell artförlust till följd av olika markanvändningstyper (t.ex. odlingsmark, betesmark, skogsbruk) jämfört med en naturlig referenssituation (status för ekosystemen innan mänskligt brukande). Det är ursprungligen ett index mellan 0-1, där 0 betyder att ingen artförlust sker medan 1 innebär att alla arter försvinner. Efter feedback från vår referensgrupp har vi multiplicerat PDF med 10^15, och blir istället femto-PDF (fPDF), vilket gör att avtrycken visas i heltal och blir lättare att utläsa och tolka.

Berätta om projektet RISE Biodiversitetsdatabas och dess fortsättningsprojekt

Målet med projektet är att utveckla en databas som räknar ut biodiversitetspåverkan för livsmedel, som är lätt att använda och uppdatera, med effektmålet att aktörer som konsumerar, producerar och distribuerar livsmedel ska kunna mäta, minska och följa upp sin biodiversitetspåverkan.

I första projektet byggde vi upp databasen från scratch, utifrån den då rekommenderade LCA-metoden, som lanserades hösten 2023. I fortsättningsprojektet vidareutvecklar vi databasen, bland annat med en uppdaterad metod utifrån nya rekommendationer, kompletterande metoder för att få in fler drivkrafter än markanvändning och addering av fler livsmedel. Vi fokuserar även mycket på tillämpning av databasen, dels genom fallstudier med våra projektpartners, dels genom att ta fram ett kommunicerbart ”index” och vägledande material för att biodiversitetsavtrycken ska bli mer användarvänliga och mer lättolkade.

Det är otroligt komplext att kvantifiera påverkan på biologisk mångfald. Även om metoderna vi använder är långt ifrån perfekta och speglar absoluta sanningar, är det häftigt att vi nu kan se siffror på hur livsmedelsproduktionen påverkar biologisk mångfald beroende på var i världen de produceras. I en av projektets fallstudier kom vi fram till att några få produkter i ett sortiment utgjorde en tydlig majoritet av den totala påverkan. Att identifiera var man kan göra störst skillnad skulle jag säga är det mest intressanta både inom projektet och det vi hoppas att databasen ska kunna möjliggöra framöver hos svenska företag och offentlig sektor.

Hur är det att arbeta med FoodFacts i det här projektet?

Det känns väldigt kul att FoodFacts nu har blivit officiella partners då vi hittills varit väldigt nöjda med samarbetet via Coop och deras fallstudie. Vi ser fram emot hösten som kommer att fokusera på möjligheter och utmaningar för implementering av Biodiversitetsdatabasen i deras – och andra företags – verktyg, något vi tror är viktigt för tillgängliggörandet och användandet av datan.

När kommer ni kunna dela resultatet av projektet?

Projektet tar slut i slutet av november, så strax innan det planerar vi att lansera Biodiversitetsdatabasen 2.0, tillhörande rapporter och projektresultat.

Läs mer om projektet här: https://www.ri.se/sv/expertisomraden/projekt/fortsatt-utveckling-av-biodiversitetsdatabas-for-livsmedel