För de flesta livsmedelsföretag uppstår den största delen av företagets klimatpåverkan på produktnivå. Det handlar inte främst om elen i kontoret eller ens energin i fabriken, utan om ingredienserna: mjölken i yoghurten, kakaon i chokladkakan eller nötköttet i den färdiga lasagnen. Att börja mäta klimatavtrycket på produktnivå är därför ett avgörande första steg för att förstå företagets verkliga påverkan och för att kunna minska den. I det här blogginlägget ska vi titta närmare på hur du som livsmedelsföretag kan komma igång med att mäta ditt klimatavtryck.
Men klimatmätning handlar inte bara om rapportering. Det handlar om att öka kunskapen i organisationen, identifiera var påverkan faktiskt finns och förstå vilka förändringar som ger störst effekt. Många företag har redan en uppfattning om vad som driver deras klimatpåverkan, men när de börjar arbeta datadrivet upptäcker de ofta att verkligheten ser annorlunda ut. Ingredienser eller produkter som uppfattades som mindre viktiga kan visa sig stå för en oproportionerligt stor del av utsläppen, medan andra har betydligt mindre påverkan än förväntat. Det är först när ni mäter som ni kan gå från antaganden till faktiska insikter.
Bestäm syfte och ambitionsnivå
Innan du börjar räkna behöver du vara tydlig med varför du vill klimatberäkna i första hand. Detta är det första steget för att komma igång.
Det finns en hel rad anledningar till att börja klimatberäkna, så som:
Rapportering (t.ex. Scope 3): Här behövs bred täckning över hela sortimentet, men inte alltid maximal detaljnivå per produkt.
Produktutveckling: Kräver mer detaljerad och jämförbar data för att kunna fatta beslut om ingredienser och recept.
Strategi och portföljstyrning: Fokus ligger på att förstå mönster och identifiera hotspots på kategorinivå.
Extern kommunikation: Ställer högre krav på transparens, metodik och ibland verifiering.
Syftet avgör vilken metod och detaljnivå som är rimliga. Alla behöver inte börja med fullständiga, tredjepartsgranskade livscykelanalyser. I många fall kommer du långt med automatiska klimatberäkningar, som också är dynamiska och uppdateras automatiskt om du gör förändringar i produktens recept.
Välj metod rätt metod för ditt företag
Innan du kommer igång behöver du utvärdera vilken metod som passar ditt företag bäst. Du kan använda dig av t.ex. fullskaliga livscykelanalyser, schablonberäkningar eller automatiserade beräkningar. Nedan går vi igenom några för- och nackdelar med varje metod. För mer av en djupdykning i de olika metoderna, läs vårt blogginlägg här.
Fullständig LCA:
Ger en komplett bild av klimatpåverkan
Hög noggrannhet, datakvalitet och trovärdighet
Används ofta för enskilda produkter eller externt publicerade avtryck
Är resurskrävande (tid, kostnad, kompetens)
Schablonberäkningar:
Låg kostnad jämfört med LCA:er
Ger snabb överblick och övergripande uppskattningar
Estimaten är grova och resultaten mindre precisa
Är inte lika användbara för detaljerade beslut
Automatiserade beräkningar:
Bygger på recept, ingrediensdata och databaser
Kan skalas till hundratals eller tusentals produkter
Möjliggör snabb analys och simuleringar
Är inte lika exakt som LCA:er men är ofta tillräckliga för beslutsstöd
Prioritera genom att börja med rätt produkter
Om du inte vill klimatberäkna hela ditt sortiment kan du istället välja att titta på specifika segment.
Bra startpunkter är:
Bästsäljare: Ger störst total påverkan
Klimatintensiva produkter: T.ex. kött, ost, mejeri eller färdigrätter med animaliskt innehåll
Strategiska kategorier: Där ni vill växa eller positionera er
Genom att börja här får ni snabbt insikter som går att agera på, underlag för interna diskussioner och tidiga “proof points” som visar värdet av arbetet. Det gör det också enklare att få med organisationen.
Börja med att förstå vad era produkter innehåller
Grunden i alla klimatberäkningar är att förstå vad produkterna består av. För ett livsmedelsföretag innebär det att utgå från recepten: vilka ingredienser produkten innehåller, i vilka proportioner och vilken typ av förpackning som används.
Ta till exempel ett företag som producerar färdiga pastarätter. En krämig kycklingpasta kan innehålla kyckling, grädde, pasta, ost och kryddor. Var och en av dessa ingredienser har ett eget klimatavtryck. Grädden och osten, som kommer från mjölkproduktion, kan stå för en stor del av utsläppen, medan pastan har betydligt lägre påverkan.
På samma sätt kan ett företag som producerar granola upptäcka att vissa ingredienser, som mandlar eller choklad, står för en större klimatpåverkan än havrebasen. Genom att förstå klimatprofilen per ingrediens blir det möjligt att se hur olika komponenter bidrar till helheten.
Detta skapar en grundläggande förståelse som är nödvändig för att kunna fatta informerade beslut.
Identifiera var den största påverkan finns: på produktnivå
Ett effektivt sätt att börja är att analysera klimatpåverkan på sortimentsnivå. När ni visualiserar klimatpåverkan över hela produktportföljen blir det tydligt vilka produkter eller ingredienser som står för majoriteten av utsläppen.
Många företag upptäcker att en relativt liten del av portföljen står för en stor del av klimatpåverkan. Till exempel kan ett företag som producerar både vegetariska och köttbaserade produkter se att de köttbaserade produkterna står för merparten av utsläppen, även om de bara utgör en mindre del av sortimentet.
På samma sätt kan analys på ingrediensnivå visa att vissa råvaror, som ost eller nötkött, driver en stor del av företagets totala klimatpåverkan.
Detta är ett avgörande första steg, eftersom det gör det möjligt att prioritera rätt. Istället för att försöka optimera allt samtidigt kan ni fokusera på de produkter och ingredienser som har störst påverkan.
6. Gå från insikt till action: simulera förändringar på ingrediensnivå
När ni har identifierat var påverkan finns, är nästa steg att förstå vad ni kan göra åt den. En av de största fördelarna med att arbeta med klimatdata på produktnivå är att ni kan simulera förändringar och direkt se hur de påverkar klimatavtrycket.
Till exempel kan ett företag som producerar färdigrätter testa att:
minska mängden ost i ett recept
ersätta en del av köttet med växtbaserade ingredienser
byta till en ingrediens med lägre klimatavtryck
Genom att göra dessa förändringar i analysen kan ni direkt se hur klimatavtrycket påverkas, både för den enskilda produkten och för produktkategorin som helhet. Detta gör klimatdata till ett praktiskt verktyg för produktutveckling, inte bara en rapporteringsövning.
7. Förstå risker i leverantörskedjan och framtidssäkra portföljen
Att mäta klimatpåverkan handlar också om riskhantering. Klimatförändringar, vattenbrist och förändrade regelverk kan påverka tillgången på vissa råvaror i framtiden.
Ingredienser med hög klimatpåverkan är ofta också mer sårbara för framtida förändringar i leverantörskedjan. Till exempel kan klimatförändringar påverka produktionen av kakao, kaffe eller vissa animaliska råvaror.
Genom att förstå vilka ingredienser som har hög påverkan kan ni identifiera potentiella risker och börja arbeta med alternativa lösningar i god tid. Detta gör klimatdata till ett verktyg inte bara för hållbarhet, utan även för långsiktig affärsstrategi.
8. Från mätning till verklig förändring
Att börja mäta klimatavtrycket är det första steget mot att minska det. Det gör det möjligt att förstå vad som driver påverkan, identifiera var förändringar ger störst effekt och fatta bättre beslut i produktutveckling och inköp.
Med rätt data kan ni gå från att gissa till att veta och från att veta till att agera.
Det är så livsmedelsföretag kan minska sin klimatpåverkan, nå sina klimatmål och samtidigt bygga en mer framtidssäker produktportfölj.
Läs mer om hur FoodFacts kan hjälpa ditt företag att komma igång med produktbaserad Scope 3-data.