Under de senaste åren har debatten om kopplingen mellan ultraprocessad mat, näringskvalitet och hälsa varit intensiv. FoodFacts har gjort den första kartläggningen i Sverige över relationen mellan matvarors processningsgrad och dess näringskvalitet. I kartläggningen har man undersökt 30.000 svenska matvarors Nutri-Score (ett mått för näringskvalitet) och Nova-kategori (processningsgrad) för att se om det finns ett samband.
Vad är Nutri-Score och Nova?
Nutri-Score är ett betygssystem för matvarors närings- och kaloriinnehåll som går från A till E, där A är det bästa betyget och är den officiellt rekommenderade märkningen för kortfattad näringsinformation i bland annat Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Belgien och Spanien.
Nova delar in livsmedel i fyra grupper där grupp 1 är helt oprocessad eller minimalt processad och 4 är ultraprocessad och är utvecklat av Carlos A. Monteiro, professor i nutrition och folkhälsa vid São Paulos universitet i Brasilien. Ultraprocessade livsmedel har fem eller fler ingredienser och har genomgått en hög grad av industriell behandling. De är ofta gjorda på industriella ämnen som inte förekommer i maten vi lagar hemma, exempelvis hydrerade oljor, modifierad stärkelse och emulgeringsmedel. Nova är internationellt erkänt av bland annat organisationer som WHO och FAO. I FoodFacts plattform har alla livsmedel i Sverige fått en automatiserad uträkning av både Nutri-Score och Nova. Om du vill lära dig mer om livsmedelsmärkningar kan du ladda ner vår guide här.
Cirka tre fjärdedelar av produkter med sämre Nutri-Score C, D och E är ultraprocessade
I kartläggningen har 30.000 matvaror analyserats från de fyra största matkedjornas nätbutiker och produkter scannade via FoodFacts app. För produkter med det sämsta Nutri-Score betyget, E, är hela 77% ultraprocessade och 66% ultraprocessade som har Nutri-Score D. Endast 6% av dessa produkter med Nutri-Score D och E är helt oprocessade eller minimalt processade, Nova grupp 1. För produkter med betyg Nutri-Score A är endast 27% är ultraprocessade och 56% är helt oprocessade eller minimalt processade.
Cirka tre fjärdedelar av produkter med de sämre Nutri-Score betygen C, D och E är ultraprocessade. Det finns alltså ett tydligt samband mellan processningsgraden hos matvaror och deras näringskvalitet.
Vi bad Marion Korach-André, PhD, Health and Innovation Officer och medlem i FoodFacts vetenskapliga råd att ge sin syn på kopplingen mellan hälsa och konsumtion av ultraprocessad mat: “I Sverige, liksom i många andra välmående länder, bidrar övergången till högkaloriska, processade kostvanor till en oroande ökning av metabola sjukdomar såsom fetma, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom understryker en växande mängd forskning kopplingen mellan konsumtion av processad mat och ökad risk för cancer. Med tanke på dessa observationer finns det ett brådskande behov av att öka medvetenheten bland konsumenter och livsmedelsindustrin. Vi behöver stötta ett kollektivt tankesätt som prioriterar näringsrik mat som främjar både människors hälsa och planetens resurser.”
“Hittills i debatten om ultraprocessad mat har det inte alltid varit helt klart om det finns ett samband mellan processningsgrad och näringskvalitet. Men genom att använda sig av vår databas och automatiseringen av Nutri-Score och Nova blir det nu tydligt att det finns en generell koppling, även om enstaka produkter kan utgöra undantag”, säger Alexandra Ferreira, VD på FoodFacts.
Det omdebatterade begreppet ‘ultraprocessad’ och Nova
Vi är medvetna om att begreppet ‘ultraprocessad’ kan vara problematiskt och Nova har fått kritik för att det dels var framtaget som ett sociopolitiskt ramverk, att ultraprocessat inte är en vetenskapligt baserad definition och att det finns risker att felkategorisera livsmedel utifrån ett produktionstekniskt perspektiv. Även om NOVA är en förenklad klassificering och har sina begränsningar så tycker vi på FoodFacts att det är den bästa klassificeringen av processningsgrad som finns tillgänglig idag. Nyligen publicerades en studie som visar att konsumtion av ultraprocessad mat ökar risen för en rad negativa hälsokonsekvenser som sömnproblem, diabetes typ 2, depression och fetma.
Användning av Nutri-Score
I Sverige idag har vi Nyckehålsmärkningen som Livsmedelsverket står fast vid när det gäller förpackningsmärkning. Även om Nutri-Score inte är godkänt ännu i Sverige att använda på förpackninger anser vi att märkningen kan ge ett mer nyanserat sätt att poängsätta produkter internt eller bedöma hela sortiment och användas för att driva affärsbeslut. Idag används Nutri-Score redan av företag som Picadeli, Dr Oetker och Nestlé. Allt fler internationella varumärken väljer att använda Nutri-Score på sina förpackningar. Det har även diskuterats om Nutri-Score ska bli den officiella front-of-pack märkningen i EU för kortfattad näringsinformation, något som den Europeiska kommissionen inte har beslutat ännu. Nutri-Score uppdaterade nyligen sin metodik för att vara i linje med nya vetenskapliga rön och näringsrekommendationer. Kritik har även tidigare riktats mot Nutri-Score för att systemet inte tar hänsyn till processningsgrad. Därför kan Nova och Nutri-Score ses som kompletterande indikatorer för matens näringsinnehåll.
Mer om fördelningen av Nutri-Score
I FoodFacts kartläggning framkommer det att av drygt 30 000 analyserade matvaror får 55% de två lägsta betygen för näringsinnehåll av Nutri-Score, antingen D eller E. 27% får Nutri-Score E och 28% får Nutri-Score D. Endast 18% av alla produkter får Nutri-Score A.
Vill du veta mer om hur Nova och Nutri-Score kan användas internt i din organisation? Kontakta oss här.
Intervju med Marion Korach-André: https://www.foodfacts.se/news/marion-advisory-board
Guide om livsmedelsmärkningar: https://25515696.hs-sites-eu1.com/guide-digitala-markningar
Vad är Nutri-Score? https://www.foodfacts.se/news/vad-ar-nutriscore
Vad är Nova? https://www.foodfacts.se/news/vad-%C3%A4r-nova-systemet
Nova-systemets 4 grupper: https://www.foodfacts.se/news/nova-systemets-fyra-grupper-fr%C3%A5n-helt-obehandlad-till-ultraprocessad